OBAMAS GIGANTISKA UPPGIFT

LÄTTNAD OCH HOPP. Morgonens första mejl kom från Inger, som lämnade Linköping för 43 år sedan och sen dess bor och verkar i USA. Ingers mejl andas försiktig optimism. Hon gläds över Barack Obamas seger och drar en suck av lättnad över att epoken (B)ush är över.

MEN VILKEN gigantisk uppgift den tillträdande administrationen står inför! Problemen växer sig Mount Everest-höga. Först den akuta finansiella och ekonomiska krisen. I praktiken råder recession --- dvs minst två kvartal efter varandra med krympande ekonomisk aktivitet -- och sysselsättningen minskar och arbetslösheten ökar. Internationella Valutafonden spådde redan i april att USAs ekonomi skulle försämras kraftigt, men få anade omfattningen av försämringen.

ARBETSLÖSHETEN låg på 4,8 procent i februari i år. I mars ökade den till 5,1 och i september till 6,1 procent. I praktiken är arbetslösheten betydligt större eftersom stora grupper gett upp och inte aktivt söker arbete. Därmed rensas de bort från den officiella statistiken.

STATISTIKEN är förfärande: Antalet nyanmälda arbetslösa har pendlat kring 475 000 de senaste fem veckorna. Under årets två första kvartal raderades drygt 230 000 jonn bort från den amerikanska arbetsmarknadskartan. Jag kollar statistiken och ser att sysselsättningsgraden sjunkit sedan 2000. Pappa och lillpojken Bush´misslyckande är monumentalt.

BARACK OBAMA har åtminstone tidigare utlovat stimulanspolitiska åtgärder för att få snurr på ekonomin. Pengar till hushållen, alltså. Två tredjedelar av ekonomin är direkt beroende av hushållens ekonomi. Georg W Bush har riktat sina skattesänkningar till de välsituerade och rika. Vad som krävs är riktade åtgärder som stimulerar köpkraften hos medelklassen och de fattiga. Den spiral vi bevittnar i dag är skrämmande. Hushåll med låga eller medelstora inkomster ser hur köpkraften försämras rejält eller t o m stannar upp. (Kraftigt stegrade importpriser på varor från Kina, plus 20-30 procent, spelar roll.) Konsekvensen heter fortsatt växande arbetslöshet.

UNDERSKOTTEN fortsätter växa. Budgetunderskottet beräknas landa på 455 miljarder dollar i år. Georg Bush senior och Georg W Bush har tillämpat principen att låna till fortlöpande konsumtion. Vad händer om den finansiella krisen fördjupas i Kina -- är kineserna villiga att fortsätta finansiera USAs underskott på liknande villkor som tidigare?

OECD kartlade 30 länder i en stor undersökning tidigare i år. Undersökningen visar att de största inkomstskillnaderna och den största fattigdomen i de 30 länderna finns i Mexico, Turkiet -- och USA. En växande andel fattiga är inte bara ett elände för dem som drabbas personligen; det påverkar även sånt som efterfrågan i ekonomin. När allt större grupper inte har råd att efterfråga varor och tjänster, sackar tillväxtmotorn.

BUSH-EPOKEN har förstärkt redan tidigare stora inkomst- och förmögenhetsklyftor. Enligt den amerikanska folkbokföringsmyndigheten US Census Bureau är var åttonde amerikan "fattig". Antalet oförsäkrade amerikaner var 32 miljoner 1990 och 43 miljoner år 2000. I dag beräknas antalet uppgå till drygt 46 miljoner. USA under familjen Bush´ styre slår hål på myten att ökad tillväxt automatiskt resulterar i bättre villkor för de fattiga. Busherans politik illustrerar ihåligheten i Milton Friedmans dogmatiska teser. Olika undersökningar visar sålunda att rörligheten mellan olika inkomstgrupper är större i länder som Sverige än i USA, där de fattiga förblir fattiga.

ALLT TYDER PÅ att den av Barack Obama ledda administrationen igångsätter den kickstart som rymmer skattesänkningar för medelklassen plus en offensiv satsning på offentlig konsumtion och dito investeringar. Pengarna hämtas in via högre skatt för höginkomsttagarna. Den politiken är möjlig och nödvändig och stöds av den tillträdande demokratiska majoriteten i både senaten och representanthuset. Obamas målsättningar i fråga om sjukvårdsförsäkring, indexerade minimilöner med mera hör hemma i en oviss framtid. Den nye presidenten är mån om att upprätthålla goda relationer till republikanerna och deras trofasta kärnväljare.

KRIGET I IRAK kostar inte bara många amerikaners liv. Det slår direkt mot hushållens ekonomi (dyrare bensin och boendekostnader). Krigsäventyret pressade upp oljepriset från 25 dollar per fat till 100 dollar våren 2008. I dag pendlar oljepriset kring 70 dollar per fat.

BARACK OBAMA är USAs näste president. Förväntningarna på honom är skyhöga. Hur han hanterar USAs akuta och mera långsiktigt strukturella problem får konsekvenser för oss alla. USAs ekonomi är fortfarande en viktig faktor för tillväxt och sysselsättning i Europa och Sverige.