Tobbe Proudly

Present:

Världens

genom tiderna

bästa julalbum:

Skit samma om Jultomten uteblir. Eller Janssons frestelsen fastnar i halsen och kväver mig. It doesn´t matter. Huvudsaken att jag får spela --- om och om och om igen --- universums genom tiderna två bästa julalbum: ELVIS CHRISTMAS ALBUM och Phil Spectors A CHRISTMAS GIFT FOR YOU. Att betygsätta dom är svårt. Orden räcker inte till. Att avnjuta skivorna är som dendär orgasmen du aldrig glömmer. Fast dubbelt upp. Å en gång till. Å ytterligare en. Plus ännu en. (Nu protesterar tutt-tanten, men hon är inte som andra.)

FOLKBILDNING, avd elementärt, min käre Watson: Elvis, Scotty Moore, Bill Black, DJ Fontana och The Jordanaires plus ytterligare några rytmiska nissar lirade in låtarna till Elvis första julalbum i september 1957. Två månader senare dök den upp i skivbutikerna. Leiber & Stoller levererade låten som fick många julpuritaner att sätta gröten i halsen: Santa Claus is back in town. Julälskaren Elvis tog sig an Ernest Tubbs gamla (från slutet av 40-talet) Blue Christmas och förvandlade den till en rytmiskt sugande smällkaramell.

ELVIS tolkning av Irvin Berlins White Christmas vållade ett helt snöskred av ramaskri. Kompositören levde fan och krävde att skivan skulle stoppas och flera DJs kickades sen de hade spelat låten i radio.

TOMTEFAR Phil Spectors musikaliska kännetecken heter spektakulära excesser. I sitt julalbum frossar han som aldrig förr (eller senare). A Christmas Gift for you släpptes den 22 november 1963. Just det, samma dag som president Kennedy mördades i Dallas. Bjällror, cymbaler, klockor, körer -- allt är i överflöd, ungefär som när Jultomten och hans rock´n´rollande nissar drabbas av ett kollektivt epilepsianfall. The Crystals, The Ronettes --- vilka röster! Å så Darlene Love! Hennes version av White Christmas går utanpå det mesta.

ÄNNU EN RÖST: Cher återfinns bland donnorna som körar.

FÖRSTA ADVENT infaller på söndag. Först då är det tillåtet att lira skivorna. Men då ska de helst snurra dygnet runt. På gammal hederlig skivspelare, förstås, eller ännu hellre på en radiogrammofon från 1959. Till exempel.