SELMA, ett år och två månar, är värsta matvraket. Slevade i sig halva min portion i går. Söt liten unge, påminner om morfar.
MIN MORFAR jobbade för Överums Bruk. Körde timmer med häst och vagn, eller släde. Lill--Presleydenten rockade rejält av salig lycka när han följde med morfar och Vimar, nordsvensken, i de djupa skogarna kring Överum.
INGER skriver, se kommentar längre ner, om Kristina Lugn. Hon gör skäl för namnet, poeten alltså. Inte konstigt att akademiens sammanträden drar ut på tiden. Tänk dej själv när Kristina Lugn analyserar nobelpristagarnas författarskap. Att lyssna till en dialog mellan Lugn och han Skåneförfattarn som va med i Let´s dance --- jag är mer än halvvägs inne i demensens dolska dimmor --- det vore nåt.
JAG SÅG också minnesprogrammet om Lena Nyman. Kändes pliktskyldigt. Nyman är värd bättre, så bra som hon var i 491.
BJÖRN RANELID. Så heter han.
FLERA mejlar å frågar om Cörrens nya chefredaktör. Jag svarar som det är. Att jag inte vet mer om min nya chef än vad som stått i tidninga. Min första kvinnliga chef var Gunilla Högfeldt på Cörren. Det gick det oxå. Apropå kvinnliga chefer: I min samling old papers hittade jag en Fib Aktuellt från 1965 där ett gäng unga fackliga påläggskalvar viker ut sig (i ord alltså). En av dom heter Stig Malm. Han förklarar kavat att det är stört omöjligt att förhandla med kvinnliga chefer.
FEM svar på FredagsFrågan så här dags torsdag kväll. Tre är rätt.
Goodnight sweethearts goodnight.