CÖRRENCRÖNICA FREDAG

Håkan Juholt har gjort sig omöjlig som ordförande för det Socialdemokratiska partiet. Det smärtar att skriva så eftersom jag trodde på Juholt som ny partiordförande.

Varken Håkan Juholt eller de Socialdemokrater som i gårdagens Corren gav honom sitt stöd tycks inte alls reflektera över det mest självklara, nämligen principen lev som du lär. De finner det självklart att en partiordförande som lanserar begreppet "värdeburen tillväxt" och skriver debattartiklar med den uppfodrande parollen "Gör din plikt, kräv din rätt" ska ta för givet att det allmänna stå för hela hans och sambons hyra. Först om åtal väcks kommer situationen i en annan dager, säger Socialdemokraterna.
Resonemanget är skämmande och blir till ännu ett exempel på hur de heltidsarvoderade politikerna fjärmat sig från vanligt folks villkor.
Spelar ingen roll vad åklagarens utredning kommer fram till. Ett parti som kallar sig arbetarparti kan inte ledas av en politiker som tjänar 144 000 kronor i månaden och aldrig ens ifrågasätter det rimliga i att riksdagen står för hans och sambons hyra. Behövs det verkligen regler och kanslier för att man själv ska ställa den frågan?
Håkan Juholt är en ofta lysande och entusiasmerande agitator. Just därför blir kontrasten mellan hans budskap och privata agerande så skamligt stor och mullrande magstark.
Många socialdemokrater resonerar så här: Juholt gjorde fel, men han är inte ensam, andra inom andra partier gör också fel.
Ännu ett exempel på hur eländigt tillståndet är i partiet.
Jag efterlyser inte en felfri partiordförande. En sådan existerar inte. Men jag vill ha en partiledare som lever som han/hon lär, som fattar att det finns ett samband mellan retoriken i högtidstalen och hennes/hans sätt att leva. Hur ska folk annars känna förtroende för politikern och partiet?